Hur förändras sex när vi blir äldre?

Relationen till sex och den egna kroppen kan skifta genom livet och inte minst på äldre dagar. Den kan påverkas av sådant som att ens fysik förändras, av psykisk hälsa, av relationer och inte minst av hur samhället ser på äldre och sex. Under en temakväll arrangerad av Kunskapsnätverk för äldre som lever med hiv diskuterades äldre och sexualitet med forskarna Ewa Carlsson-Lalloo och Linn Sandberg.

Ewa Carlsson-Lalloo är sjuksköterska och filosofie doktor i vårdvetenskap. På temakvällen presenterade Ewa olika studier om sex, sexualitet och äldre som lever med hiv. Hon har i sin egen forskning bland annat studerat äldre som lever med hiv och sexuell och reproduktiv hälsa hos kvinnor som lever med hiv. Hon inledde med att säga att det hon presenterade var andra människors berättelser och upplevelser och resultat från hennes egna och andras studier. Hon poängterade att hon inte gör något sanningsanspråk utan presenterar delar av sanningen.

– Jag kommer att visa delar som jag stött på som sjuksköterska och forskare, sa Ewa.

Ewa pratade sedan om definitionen av äldre. Hon sa att det finns olika ord för det att ha levt länge. Man kan kalla det att vara äldre, gammal eller årsrik. I Sverige är var femte invånare över 65 år och enligt den vedertagna svenska definitionen så räknas dessa som äldre. Man är yngre äldre mellan 65 och 79 år och äldre äldre när man är 80 år och uppåt. Men för personer som lever med hiv kan definitionen vara annorlunda. Internationellt brukar man räkna personer med hiv över 50 år som äldre. Det beror på att vissa ålderssjukdomar generellt kommer tidigare och att inflammationen i kroppen skulle kunna göra att kroppen åldras snabbare än hos personer som inte lever med hiv, sa Ewa.

 

Allmän hälsa i relation till sexuell hälsa

Men hur ser den allmänna hälsan ut hos äldre i Sverige? Ewa sa att allmänt är den ganska god. Enligt Statistiska centralbyråns demografiska rapport Efter 60 från 2022 är 60 % av personer mellan 70 och 79 år upplever sin hälsa som bra medan det är knappt hälften av personer över 80 år som gör det. På gruppnivå kan man se att det finns sociala skillnader i hälsa. Till exempel har personer med eftergymnasial utbildning och personer som är gifta eller sambo generellt bättre hälsa än personer med lägre utbildning och personer som är ensamboende. Ewa berättade att en annan faktor som har ett starkt samband med god hälsa är att man har möjlighet att utföra de aktiviteter man vill, det vill säga att ens kropp orkar med.

En person frågade om det finns könsskillnader och om man kan se att det ger mer positiva effekter för män eller kvinnor att ha en partner. Ewa lät Ewa lät kvällens andra föreläsare Linn Sandberg svara och hon sa att hon inte vet hur det påverkar den generella hälsan, men att hon vet att heterosexuella mäns hälsa och särskilt deras sexuella hälsa gynnas av att vara i relation.

Ewa konstaterade sedan att sexualitet är en del av livskvalitet. Hon berättade att sexuell hälsa faller in under det bredare sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ett begrepp som också Folkhälsomyndigheten använder. Det är ett begrepp som handlar om alla delar av sexualitet och reproduktion genom livet.

 

Nöjdhet inte alltid relaterat till om man har sex

Ewa sa att äldre idag är mer sexuellt aktiva än vad äldre var för 40 år sedan och att det finns ett samband mellan att ha en partner och att vara sexuellt aktiv. I en studie med 183 personer över 85 år i Stockholm uppgav 12 % av de var sexuellt aktiva. Samtidigt uppgav 64 % av studiedeltagarna att de varit nöjda med sitt sexualliv det senaste året.

– Det betyder att man kan vara nöjd med sin sexuella hälsa utan att vara sexuellt aktiv, konstaterade Ewa.

Hon berättade att socialt stöd i studien visade sig ha ett starkt samband med om man var nöjd och sa att det skulle kunna handla om intimitet, vänskap eller något annat.

Även om en stor andel uppgav att de var nöjda så var det också en tredjedel som uppgav att de hade minst ett problem relaterat till sin sexuella hälsa. Samtidigt var det bara 2 % som hade blivit tillfrågade om sin sexuella hälsa av en vårdgivare. 8 % i studien uppgav att de ville prata om sexuell hälsa med en vårdgivare.

En deltagare på temakvällen kommenterade att vården brukar fråga lite försiktigt om man har en partner eller om man bor ensam, men att de inte ställer några följdfrågor om sex.

 

Hiv och sexuell funktion

Ewa konstaterade att vetskapen om att behandlad hiv är smittfri hiv har förändrat ganska mycket. Hon sa som en brasklapp att många av de studier som finns på den sexuella hälsan hos personer som lever med hiv är gjorda innan man kunde slå fast att hivbehandlingen medför att hiv inte kan överföras vid sex.

Det har gjorts studier med frågeformulär som utgår från sexuell funktion på olika platser i världen de senaste decennierna. Ewa berättade att kvinnor som lever med hiv har fått svara på frågor om begär och lust, upphetsning, lubrikation (fuktighet), orgasmfrekvens, nöjdhet och smärta. Män som lever med hiv har fått svara på samma frågor, men även på frågor om erektil dysfunktion, det vill säga svårigheter att få eller behålla erektion och om svårighet att få utlösning eller ”försenad” utlösning. Ewa sa att i den generella befolkningen skiljer det sig mycket mellan olika åldersgrupper av män när det gäller erektil dysfunktion – vid 70 års ålder har 70 % av alla män någon form av problem med erektion. Det finns studier som pekar på att erektil dysfunktion kan vara vanligare även vid yngre ålder bland män som lever med hiv. Ewa sa att det kan bero på en rad faktorer, men att det accelererade åldrandet, den pågående inflammatoriska processen i kroppen och sådant som att ha stått på läkemedel med biverkningar länge kan spela in. Hos kvinnor som lever med hiv har man kunnat se att klimakteriet och menopaus inträder tidigare än hos hivnegativa kvinnor, tillade hon.

Bland faktorer som kan påverka den sexuella hälsan negativt, utöver de som är relaterade till ett accelererat åldrande och läkemedel, finns bland annat kroppsliga besvär, neurologiska besvär och inte minst stigma. Ewa sa att man också vet att det finns ett starkt samband mellan depression och hur man upplever sin sexuella funktion. Hon lyfte att vad man har för ”sexuellt bagage” också påverkar. Ens tidigare erfarenheter av sex, om man känner sig trygg med att uttrycka sina behov och prata om sin sexualitet eller om man varit omgiven av starka tabun eller till och med blivit utsatt för övergrepp har inverkan på den sexuella hälsan.

 

Hivdiagnosen kan begränsa val

Ewa har i sin egen forskning fokuserat på kvinnor som lever med hiv. Hon berättade lite om sexuell hälsa hos kvinnor som lever med hiv i stort, i alla åldersgrupper. I studier har man kunnat se att det är vanligare med sexuell dysfunktion, och då främst i form av lustproblematik eller brist på sexuellt begär, hos kvinnor som lever med hiv än hos kvinnor som inte gör det.

Det nationella kvalitetsregistret InfCare HIV har tagit fram en hälsoenkät för att värdera självrapporterad fysisk, psykologisk och sexuell hälsa hos personer som lever med hiv. I enkäten ställs frågan ”Hur nöjd är du med ditt sexualliv med eller utan partner?” och Ewa berättade att det är just för att man på ett systematiskt sätt ska kunna följa upp den sexuella hälsan. Enkäten används vid en del infektionskliniker i landet, men inte alla. InfCare HIV har som mål att alla infektionskliniker i Sverige ska använda enkäten och att alla som lever med hiv ska erbjudas att svara på den.

I en studie på kvinnor som lever med hiv kunde hon se att hiv upplevdes som en börda i relation till sex och barnafödande, men att bördan var olika tung beroende på yttre omständigheter. Bland de omständigheter som gjorde bördan lättare fanns möjligheten att få bli mamma, att ha en tro och att ha relationer, både kärleks- och vänskapsrelationer, och inte minst relationer med andra som lever med hiv. Det fanns även omständigheter som ökade upplevelsen av att hiv är en börda. En av dessa var rädsla för att hiv skulle överföras till en partner eller till ett ofött barn. Den rädslan kunde leda till att man valde bort sex och barn och därmed också upplevde att man förlorat något på grund av hiv. Studien genomfördes innan det blev möjligt att få kravet på att använda kondom vid samlag borttaget av behandlande läkare. I en annan studie intervjuade Ewa 18 kvinnor som lever med hiv. I studien vittnade kvinnorna om att en känsla av att vara ”smittsam”, även om man inte var det, påverkade beslut, val och aktiviteter när de gällde sex och graviditet.

 

 

Samband mellan informationsplikt och sexuell nöjdhet

I en annan studie hade Ewa och hennes forskarkollegor en tes om att personer som lever med smittfri hiv skulle kunna vara mer sexuellt nöjda, eftersom vetskapen om att behandlad hiv inte kan överföras skulle kunna ta bort eventuell rädsla för att ha sex. Forskarna kunde dock inte konstatera något samband mellan sexuell tillfredsställelse och virusnivåer. Ewa sa att de kunde se tendenser till ett samband, men i och med att en så stor andel av personer som lever med hiv i Sverige har en välinställd behandling och lever med smittfri hiv så gick det inte att jämföra mellan grupper. Antalet personer med höga virusnivåer är helt enkelt för lågt.

– Vi såg att det fanns en trend, men rent vetenskapligt kunde vi inte sätta ner foten och säga att det är så, sa Ewa.

En person i publiken frågade om det finns någon forskning på hur smittskyddslagen och informationsplikten påverkat den sexuella hälsan hos personer som lever med hiv. Ewa berättade att samma studie visade att den sexuella tillfredställelsen ökade med 8 % per år mellan 2011 och 2014. Det kan bero på att det 2013 blev möjligt för behandlande läkare att ta bort informationsplikten för personer med välinställd behandling, tillade hon, men det är inget man vet säkert.

Studien visade även att kvinnorna var mer nöjda med sitt sexualliv än männen. För kvinnorna fanns dessutom ett starkt samband mellan sexuell nöjdhet och tillfredställelse med den psykiska och fysiska hälsan, något som inte var lika tydligt bland männen i studien, berättade Ewa.

 

Dubbla stigman

Av personer som lever med hiv i Sverige är hälften 50 år eller äldre. 2024 publicerades resultaten från en intervjustudie bland personer som lever med hiv 65 år och äldre. Studien genomfördes av Ewa och hennes kollegor på Högskolan i Borås på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. De gjorde även en forskningsöversikt och kunde konstatera att det inte tidigare gjorts någon intervjustudie i västvärlden med enbart personer som lever med hiv över 65 år. I tidigare studier har den nedre åldersgränsen dragits vid 50 år – den ålder som i de flesta internationella sammanhang används för att definiera när man är äldre som person som lever med hiv. Ewa sa att hon rent biologiskt förstår varför man valt 50 år, men anser att gränsen ställer till en del problem i forskning som säger sig vilja studera äldre med hiv. Snittåldern i dessa studier är 54 år och Ewa menar att dessa studier inte ger en rättvis bild, eller inte speglar äldre i stort. Hon sa att det kan vara svårare att rekrytera äldre äldre personer, på grund av till exempel funktionsnedsättningar som nedsatt syn, men att forskare måste bli bättre på det.

I den intervjustudie som Ewa och hennes kollegor genomförde deltog 22 personer 65 år och äldre varav 14 identifierade sig som män och 8 som kvinnor. Medelåldern låg på 75 år och personerna kom från olika delar av landet och hade ursprung i flera olika länder. Ingen hade någon erfarenhet av äldreomsorg, hemtjänst eller särskilt boende. Ewa berättade att nästan alla studiedeltagarna rekryterades via infektionskliniker och att nästan ingen hade kontakt med någon hivorganisation. Ewa berättade att flera av de hon intervjuade hade frågat om de var den enda eller om hon verkligen träffat någon mer som var så gammal och som levde med hiv.  I studien kunde forskarna se att äldre som lever med hiv riskerar att utsättas för dubbla stigmatiseringar i form av dels hivstigma, dels ålderism. Ewa sa att det i Sverige förekommer diskriminering av äldre personer på grund av deras ålder.

Deltagarna i studien berättade att hiv tar olika mycket plats i livet, men generellt var upplevelsen att det tar större plats att vara gammal. Flera beskrev att hiv tar mest plats när det gäller relationer till andra personer. Ewa läste upp ett citat från en deltagare i intervjustudien: ”Jag har inga problem med min hiv, men mitt problem ligger i förutfattade meningar, antingen från individer eller från andras inställning till hiv – det är mitt problem.”

En del av studiedeltagarna var helt öppna med sin hivstatus medan andra inte hade berättat för någon.

– Det är tydligt att öppenhet om hiv är väldigt beroende av vilket sammanhang man är i, sa Ewa.

 

Vikten av gott bemötande i vården

Vidare berättade Ewa att det bland de som deltog i intervjustudien var vanligt att ha flera sjukdomstillstånd och stå på flera olika mediciner samtidigt.  Hon konstaterade att det ger ökad risk för läkemedelsinteraktioner och biverkningar och att man vet att vissa mediciner påverkar lust eller sexuell funktion. Till exempel kan blodtrycksmediciner påverka erektil förmåga. Att många äldre står på flera olika mediciner innebär dock att det är svårt att göra studier på hur ett specifikt hivläkemedel påverkar till exempel sexuell funktion.

Sammanfattningsvis tog Ewa upp några slutsatser som hon dragit utifrån de studier som hon arbetat med. Det var dels att det är viktigt att kunna förhålla sig till känslan av smittsamhet, inte huruvida man faktiskt är det. Dels att hivmedicinerna skapar fantastiska möjligheter, men att hälsa handlar om att kunna göra saker och att få fylla livet med mening. Hon har även kunnat se att det är viktigt med tillgång, rätt kompetens, tillit och konfidentialitet i vården, särskilt när personer som lever med hiv nu ska vända sig till primärvården med allt som inte är direkt hivrelaterat. Ewa lyfte att det kan vara särskilt viktigt om man bor på en mindre ort och kanske träffar någon man känner i vården. Tyvärr gav flera studiedeltagare exempel på dåligt bemötande och, när det gällde sexualitet specifikt, på att ha fått nyfikna och olämpliga frågor, som exempelvis hur man fått hiv. I studierna fanns dock också goda exempel där personer uppgav att de blivit bra bemötta och sedda som vilken som helst patient och inte reducerats till sin hiv.

 

Bilden av äldre och sex

Linn Sandberg är docent i genusvetenskap och har forskat om sexualitet och kroppslighet i relation till åldrande och äldre. Linn inledde sin del av temakvällen med att berätta om att hon själv inte har forskat om hiv specifikt, utan på äldre och sexualitet i stort och på sexualitet och demenssjukdom. Tillsammans med Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och legitimerad hälso- och sjukvårdskurator, har Linn varit redaktör för boken Äldres sexualitet: Hälsa, rättigheter och njutning. Boken är en antologi som vänder sig först och främst till personer som på olika sätt arbetar med äldre, exempelvis personal inom äldreomsorgen, men även till allmänheten.

Boken lyfter både kroppsliga funktioner, hälsa, sociala faktorer och ger praktiska tips. Linn och Suzann valde medvetet att ha explicita teckningar i boken på äldre som har sex på olika sätt.

– Det är så oerhört sällan i samhället som vi möts av bilder av äldre personer som sexuella varelser, sa Linn.

Hon konstaterade att bristen på synlighet såklart har en inverkan på människors bild och upplevelse av sin egen sexualitet. På omslaget till boken syns en äldre kvinna som onanerar med en så kallad magic wand. Det är en stor och kraftfull vibrator som kan vara extra bra om man har svårt att få orgasm – något som en hel del äldre kvinnor upplever, berättade Linn. Ofta när man pratar om eller forskar om sex är det fokus på par eller sex med partner, men Linn lyfte att hon vill synliggöra sex på egen hand, så kallat ensamsex.

 

Sexualitets olika aspekter

I sin bok skriver Linn och Suzann att sexualitet är en fråga om hälsa, välbefinnande, livskvalitet, njutning och rättigheter.

Linn sa att sexuell hälsa är en del av den allmänna hälsan, något som också Folkhälsomyndigheten fastslår. Man kan också se i forskning att sex kan ha en väldigt positiv påverkan på den allmänna hälsan i form av exempelvis smärtlindring, bättre sömn och minskad depression. Sex kan även vara viktigt för livskvalitet och välbefinnande och är för många människor en viktig del av livet.

Linn gick sedan igenom vad sexuella rättigheter innebär. Det är inte en fråga om att man har rätt till sex, utan om rätt till

• respekt för den kroppsliga integriteten och privatlivet
• att få definiera sin egen sexualitet och könsidentitet
• att få avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv
• att få välja sin sexualpartners
• att ha säkra och njutbara sexuella upplevelser
• att få välja om man vill ingå äktenskap
• att få välja om och när man vill ha barn
• att under hela livet ha tillgång till information, tjänster och stöd
• att inte utsättas för våld eller tvång.

Linn sa att de flesta av punkterna, utom möjligen punkten om att skaffa barn, går att applicera genom hela livet och att de handlar mycket om rätten till kunskap.

 

Bilden av olika generationers sexuella liv

Liksom Ewa sa Linn att sexualiteten påverkas av en rad faktorer, och när man blir äldre inte minst av kroppsliga funktioner, sjukdomar och medicinering. Hon sa att ofta när man pratar om äldre så fokuserar man på kronologisk ålder, men Linn tänker sig att man kan känna sig ung och gammal under olika delar av livet och att det dels handlar om fysisk hälsa, dels om sociala faktorer och hur man blir bemött.

Linn bad deltagarna på temakvällen att för sig själva reflektera över frågorna:

• Vad är dina erfarenheter och tankar kring sexualitet när du blir äldre?
• Vad påverkar för dig?
• Är sexualitet viktigt? Varför eller varför inte?
• Vilka kunskaper har du och vad saknar du?

Efter någon minut fick den som ville dela med sig av tankar. Ett par personer lyfte att man som äldre kan känna skam när så mycket av det man ser i media är yngre kroppar och unga vackra personer. Linn bekräftade att bristen på bilder av något annat riskerar att leda till att människor anlägger den blicken på sig själva och sin sexualitet.

– Man måste kanske själv avkoda de bilderna lite för att kunna njuta och inte ha den blicken på sig.

Linn sa att man i forskning kan se att i synnerhet äldre kvinnor slutar ha sex på grund av en negativ kroppsuppfattning och hon tror att även många män kan uppleva det, men inte artikulerar det på samma sätt. Linn presenterade några citat från personer som deltagit i hennes eller andra forskares studier. En man som Linn intervjuade och som var strax över 80 år sa att yngre säger att sex inte är något som ”gamla gubbar och kärringar” ska hålla på med. Linn konstaterade att det återspeglar bilden av att sex är något som hör ungdomen till och att äldre som har sex kan betraktas som opassande eller till och med lite äckligt.

Att fler äldre är sexuellt aktiva idag har att göra med förändrade attityder i samhället, ökad livslängd och bättre allmän hälsa. Till exempel har en studie från Norge visat att äldre personer som har en positiv bild av äldres sexualitet också är mer sexuellt aktiva, berättade Linn.

Linn sa att samtidigt som negativa stereotyper finns kvar kan man kan se ett skifte. Hon tog som exempel upp tv-programmet Hotell Romantik där äldre uttryckligen pratar om sex och kåthet och visade ett tidningsomslag med rubriken ”Bättre sex efter 60”. Linn pratade om detta som positivt, men att det också skapar förväntningar kring hur man ska vara som ”lyckad och framgångsrik”.

 

Ett förändrat sexliv

Linn berättade att hon i sin och andras forskning kunnat se att man kan behöva ompröva och förändra sitt sexliv när man blir äldre, i takt med att kroppen förändras. En kvinna som intervjuats sa att man kanske får experimentera med nya ställningar och praktiker.

Linn konstaterade även att det finns ett ”orgasmglapp” mellan män och kvinnor oavsett ålder och att kvinnor i mycket lägre utsträckning får orgasm vid sex. Det gäller särskilt kvinnor som har sex med män. Hon läste upp ett citat från en kvinna som var missnöjd med att hennes manliga partner rullade över på sin sida av sängen och somnade när han fått orgasm och att kvinnan låg kvar och tänkte ”vad fan!”

Några deltagare på temakvällen reflekterade över att orgasmglappet kan ha att göra med att det förr var ”fult” att prata om sex, att sexualundervisningen för vissa var undermålig och att kvinnlig orgasm definitivt inte var något som diskuterades för omkring 50 år sedan. En deltagare sa att det kanske medfört att många kvinnor inte ens reflekterar över att de också har rätt till njutning och till sin kropp. Linn instämde och sa att i sin forskning kan hon se att vissa saker har att göra med generation och vissa med att åldras och att förhoppningsvis sker det en förändring över tid när det gäller synen på kvinnors sexualitet.

Linn har bland annat gjort en studie om manlighet och sexualitet där hon intervjuade män mellan 67 och 87 år. Hon läste upp ett citat från studien:

”Att inte få stånd, det var värdelöst tyckte jag. Jag tyckte att det var så jobbigt att jag inte trodde henne när hon sa att ’det spelar så stor roll, ta det lugnt’.”

Linn sa att forskning visar att för många ligger fokus i sex på mäns förmåga att behålla erektion och att det kan påverka självbilden när man inte klarar av att få eller ha kvar stånd. Linn har mött både män som upplever detta som ett hårt slag mot sin manlighet och blir stressade, och män som hittat andra strategier och sätt att njuta på. Linn sa att man i forskning även kunnat se att för en del kvinnliga partners till män som fått erektionsproblem upplevs det som ett problem, medan det för andra kan bli en positiv upplevelse när man fokuserar på andra sexuella praktiker än vaginalt samlag.

 

Orsaker till lägre sexuell aktivitet

Linn berättade att bland män är just erektionsproblem ett av de vanligaste sexuella besvären när man blir äldre. Bland kvinnor är det bristande lust och svårigheter att få orgasm. En deltagare kommenterade att kvinnors problem kan handla mycket om att slemhinnorna blir uttorkade och att läkemedel mot torra slemhinnor inte längre täcks av högkostnadsskyddet. Linn sa att det historiskt varit mycket fokus på mediciner mot erektionsproblem och inte lika mycket på läkemedel som kan motverka torrhet i slemhinnor. Linn bekräftade också att bristande lust kan hänga ihop med sådant som torra slemhinnor och att inte hitta njutning. Linn berättade dock att de vanligaste orsakerna till att äldre har mindre sex är sjukdomar och sämre hälsa, däribland prostatacancer.

– Det är inte åldrandet i sig utan hälsan som är en större orsak till att man slutar vara sexuellt aktiv.

Linn nämnde även sorg och förlust som aspekter som påverkar lust och sexliv.

En annan faktor som avgör hur mycket sex man har och om man är nöjd med det, är om man lever i en relation och i så fall relationens kvalitet. Studier har visat att i heterosexuella par påverkas kvinnans sexuella lust och aktivitet av mannens hälsa mer än tvärtom. Linn sa att det handlar om att man ofta är mer fokuserad på mäns njutning och att det finns ett stort fokus på mäns förmåga att få stånd. Äldre kvinnor undviker också sex på grund av en negativ självbild i högre utsträckning än äldre män.

Linn sa också att det finns forskning som visar att äldre i högre grad än yngre erbjuds medicinsk hjälp för sexuella problem, men i lägre utsträckning terapi och parterapi. Forskning visar dock också att få äldre söker hjälp för sexuella problem. I en studie som genomfördes bland personer mellan 60 och 75 år i flera europeiska länder, däribland Norge, var det enbart 2 % av de norska männen och 6,8 % av de norska kvinnorna som hade sökt hjälp de senaste fem åren.

 

Vårdens roll och attityder

Linn visade sedan resultat från studier om vård- och omsorgspersonals attityder till och erfarenheter av äldres sexualitet. I dessa framgick att personalen förväntade sig att patienter eller brukare själva skulle ta initiativ till samtal om sex och sexualitet. Vård- och omsorgspersonal uttryckte också oro för att förarga eller genera patienten och kände sig obekväma eller tvivlade på sin egen förmåga och kunskap. Studier har också visat att det finns negativa och stereotypa föreställningar om äldres sexualitet, även bland vårdpersonal. Linn gav exempel på en undersköterska på en geriatrisk avdelning som hon intervjuade 2019 och som uttryckte att äldre inte har något sexliv utan ”bara är hjärtsjuka”. En annan undersköterska, i 20-årsåldern, som jobbade i hemtjänsten, berättade att äldres sexualitet inte var något som togs upp överhuvudtaget under hennes vård- och omsorgsutbildning.

Linn berättade att hon är besjälad av att vård- och omsorgspersonal ska våga och kunna ta samtal om sex och sexualitet. När hon föreläser för personal inom vård och omsorg brukar hon försöka förmedla att det är okej att inte kunna allt och att man kan svara att man kan kolla upp saker och återkomma.

En deltagare på temakvällen berättade att hen arbetat inom LSS (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) och att hen där upplevde en större öppenhet kring sexualitet. Personal kunde till exempel ta fram information eller hjälpmedel som glidmedel till brukare. Linn sa att det säkert skiljer sig mellan olika personer som jobbar inom LSS, men att hon också hört att det finns ett större fokus på att utbilda personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning om hur frågor om sex kan hanteras. Linn spekulerade i om ett skäl är att många brukare är yngre personer som förväntas ha en sexualitet i högre grad än äldre.

 

Normbrytande kan ge verktyg

Linn berättade att mycket forskning på äldre och sexualitet har haft fokus på heterosexuellt sex och på samlag. Hon sa att det kanske ändras över tid, men hon ser att det fram till nu funnits en begränsning och att det behövs mer forskning som tar in fler livserfarenheter.

Linn sa att det att ha levt utanför en eller flera normer, som exempelvis att ha en funktionsnedsättning, leva med hiv eller vara hbtq-person, både kan vara något positivt och negativt när man blir äldre. Något positivt kan vara att man redan tidigare i livet ka ha behövt förhandla och förändra sina sexuella praktiker.

– Man kanske har tänkt mer runt sex vilket också gör att man kanske har lättare att möta utmaningar som kommer när man blir äldre, sa Linn.

Bland de negativa aspekterna finns att åldrandet kan bli ett ytterligare stigma och att man kanske vågar prata med vården om sex i ännu lägre grad än andra äldre på grund av tidigare erfarenheter av dåligt bemötande.

Linn berättade om en liten studie som hon gjorde för tio år sedan om kvinnor som sexdejtade på nätet eller letade sexpartners via dejtingsajter. En kvinna i studien sa: ”jag känner att efter 40 och ju äldre man blir så bryr man sig inte så mycket. Det är klart att man är medveten om att man skulle behöva gå ned en 15–20 kilo, men att man är mer trygg ändå i att javisst, jag har någon rynka där och det är som det är. Det gör inte så mycket.”

 

En positiv och njutbar sexualitet på äldre dagar

Linn konstaterade att sexuellt utforskande och lärande kan komma senare i livet och att det inte behöver vara så att sex blir sämre när man blir äldre. Hon läste upp ett citat av en kvinna som efter en separation började ha sex med olika män, plötsligt kände sig avslappnad när hon var naken och fick sin första orgasm. Kvinnan beskrev det som att det gick från noll till hundra på ett halvår.

Linn sa att sådant som att lämna ett långt och stagnerat äktenskap eller att inte längre arbeta eller ha hemmaboende barn kan ge positiva effekter på sexlivet. Mer livserfarenhet kan också avdramatisera sex och göra att man kan blir mer avslappnad. Linn visade en målad bild av tre personer, varav en transman, som hade sex med varandra och sa att utforskande som i att ha sex med flera personer eller prova BDSM är något man ofta förknippar med yngre personer.

– Men det finns ingen orsak till det egentligen. Sexuellt utforskande är helt klart möjligt genom hela livet.

Linn, Ewa och deltagarna på temakvällen diskuterade sedan hur hiv verkligen kan vara ett hinder för en positiv sexualitet och att inte minst lagstiftning har påverkat personer som lever med hiv negativt. Dock framgick att det kan vara olika för olika personer om och hur negativ inverkan hivdiagnosen haft. För vissa kan den till exempel ha öppnat upp för nya praktiker.

Linn avslutade sin föreläsning med att skicka med några tips på hur man kan behålla en positiv och njutbar sexualitet när man blir äldre:

• Utmana ålderism och andra begränsande normer i ditt liv.
• Våga söka hjälp för problem hos sjukvården och fråga om sådant som mediciner och samsjuklighet.
• Välj tidpunkter för sex när ork finns.
• Fundera på vad som påverkar lusten – om du vill ha lust och till vad du vill ha lust.
• Träna lusten – onanera och fantisera!
• Planera för lusten.
• Ta hand om dig.
• Kommunicera och sök hjälp för sexuella problem i relationer.
• Sök tips, råd och kunskap om hjälpmedel och rättigheter.